Tankar..

Det är riktigt jävla svårt att göra slut. Jag vet jag har stått där själv med darrande händer, svullna ögon och ett mesigt förlåt när jag i ett förhållande insåg att han inte heller var den rätta. Åren hade gått, vi hade haft de bra men något saknades. Och det där lilla något var inte tillräckligt stort för att märkas förrän de år efter år blivit fullt synligt. FEL! Med röda bokstäver och då undrar man, men om inte han, vem? Eftersom att han var helt perfekt på alla sätt och viktigast av allt han var snäll, en bra äkta man och en god far till framtida barn. Vad mer ska man önska sig? Jo man ska önska sig det där ALLT med stora bokstäver. Han som får ditt hjärta att slå extraslag han som du blir så förälskad i att du glömmer bort normer och regler och hittar dig själv någonstans i ett rosa moln förälskad!
.Men tyvärr är det svårt att stanna i de där molnet år efter år, eller är de ens möjligt? Vissa kanske inte ens eftersträvar dansande fjärilar i magen. Men om du ens funderar - Är detta rätt? Så kanske de inte är det. Alldeles för många fastnar i halvbra relationer och intalar sig själv att det räcker. Och med ord i huvudet som "Jag måste lära mig vara nöjd med de jag har" Och sedan tro att de är ens eget fel som är ständigt sökande efter något bättre och folk skulle bara nicka medhållande. "Var nöjd hörru!"
.Jag tycker däremot helt tvärtom är man inte helt nöjd och vill vara de, varför stanna? Visst de är totalt jätte skrämmande att lämna allt de trygga, göra slut för att flytta till en egen lägenhet, umgås med sig själv jämt jämt och slåss med tankar som att man aldrig någonsin kommer hitta någon. Börja fundera om de verkligen inte är lika bra att gå tillbaka till sitt ex. Han som är snäll. Ja och tankarna kommer komma. Men så länge du är missnöjd i din relation, kommer de slutligen leda till skilsmässa i vilket fall som helst och när är du då helst singel? 25? eller 45?


Läste det här inlägget på Johannas Blogg och det är verkigen precis så här det är!